Ibland behöver man skriva av sig..

Ibland spelar det inte så stor roll om Niclas säger jag älskar dig ett tjugotal gånger per dag eller att

han tycker att jag är perfekt.

Jag känner ändå inte mig tillräcklig. Egentligen har det ingenting med honom att göra eftersom jag vet hur han känner för mig.

Men ändå kan jag inte låta bli att undra ibland. Finns det någon där ute som är bättre för honom?

Är han bara förblindad av kärlek?

Jag antar att allting handlar om mitt tillfälliga, låga självförtroende. Det är enda vettiga förklaringen..
Hur som helst känns det bra att skriva av sig ibland.

Och Niclas, jag vill alltid ha dig vid min sida.